Igår efter jobbet åkte jag och Kara till Poole och såg Black Swan. Det är absolut en av de bästa filmerna jag sett! Jag hade inga förväntningar på filmen och det enda jag visste om den var att den handlade om balett och Kara sa även att Natalie Portman var schizofren i den. När jag lämnade biosalongen ville jag dansa balett mest hela tiden! Så hilma vacker film och en gripande historia! Se den!!

Tänkte lägga in traliern eller en bild åtminstone, men min dator vill inte sammarbeta...

Har om veckan nar vi var pa puben och kollade pa fotboll bestallde vi pitchers, eller kannor som det heter pa svenska. Vanligen far man glas med, men jag tackade snallt nej och bad om en massa sugror istallet. Thailand, here I come liksom! 

En bok jag beställde till resan till Thailand 2008, men som aldrig hann levereras tyvärr. Nu när jag var hemma i Sverige på semester tog jag med mig den till England för att får lite svensk läsning för en gångs skull! Har läst engelska böcker ett bra tag nu och kände verkligen för att få läsa lite svensk text. Känner också att jag börjar tappa det svenska språket mer och mer... Så ha tålamod vänner om jag skriver förfärlig svenska! =)

Iallafall så har jag hunnit läsa ett kapitel än så länge och jag är redan fast! Fotbollstokig som jag är känns det verkligen skoj att läsa en sånhär bok efter lite spänning och må bra böcker som jag läst det senaste. Det bästa är att man kanske inte behöver hänga med riktigt lika mycket, utan bara läsa på.

Jag återkommer med en kort beskrivning när jag är finito!

Djävulen och Miss Prym handlar om Chantal som bor i Viscos, en liten by som en dag får besök av djävulen. En främling med en enda fråga får Chantal att undra över sitt liv, sin hemby och dess invånare hur långt de är villiga att gå för rikedom. Med en fråga som innebär ett svar på liv eller död hamnar Chantal i mitten av en röra som rör upp en hel by, men som samtidigt förenar den och sammansvetsar den. Får främligen det svar han verkligen vill ha?

Som vanligt med Paolo Coelhos böcker lämnas man med om inte ett bättre samvete, så iallafall en vilja om att vilja göra bättre för sig i livet både mot sig själv och sina andra.

Det får bli ett kollage av det hela för ska jag skriva om alla blir det en massa text!



Sen har jag tyvärr inte bilder på alla mina fina vänner, men ni vet vilka ni är!!! Tack för att ni gör mitt liv värt att leva!

Idag åkte solbrillorna och Conversen på när jag tog mig en liten promenad genom stan! Så underbart att ha solen lysandes i ansiktet och bara känna hur D-vitaminen forsar in i huden! Jag hoppas verkligen detta vädret stannar i några dagar till för på lördag är det planerad utflykt eftersom båda är lediga. Promenad längs stranden i jättemånga timmar med medtagen lunch står på agendan.

Jag trivs verkligen bäst i solen! M fragade vad jag hade för ärende på stan och jag sa att jag bara ville komma ut och inte sitta inne en dag som denna. Tydligen var det konstigt enligt honom, men jag gillart!

Vaknade vid 9 tiden alldeles jattepigg med en snarkandes M bredvid mig. Lag och funderade i ca 20 minuter pa att ga ut och springa eftersom solen lyste utanfor och sa fick det bli!

Helt fantastiskt vader idag! Solen sken och inte ett moln pa himlen. Riktigt varvader i januari! Jag tackar jag! Det marks aven i lagenheten att det har blivit varmare ute for varmen behover vi inte ha pa lika mycket nu. Och dessutom ar sniglarna tillbaka i koket om natterna... Inget vidare alls! Imorn blir det till att springa runt pa stan och leta snigeldodarmedel.

Efter springturen tog jag mig en snabbdusch, satte pa mig klader och at frukost framfor tvn. M lag fortfarande och sov, men nar han vaknade var det dags att plocka bort julen. Vi har varit lite sega med det eftersom vi trots allt larde oss att alska var lilla gran, plus att jag inte var hemma pa 10 dagar sa jag fick njuta lite extra av den nar jag kom hem.

Kvart over tva var det dags att ga till jobbet och sitta och ha trakigt i 8 timmar. Jag forsoker verkligen hitta saker att gora, men efter att ha skrubbat baren femtioelva ganger och den skiner som aldrig forr, blir det ratt svart. Putsade glas i mangder gjorde jag idag och borjade skriva pa en marknadsanalys till stallet. Det finns manga brister som behover atgardas minsann!

Nu har jag ca 30 minuter kvar att "arbeta" innan det bar av hem till en tom lagenhet. M jobbar kvall idag med sa det blir till att vira in sig i mysfilten och somna framfor tvn! O harliga liv!!

Jag längtar idag till 2 ställen egentligen. Min lägenhet och M i Bournemouth och till Canada. Om planerna går i stöpet drar vi oss västerut i slutet på april/början på maj. Vi skulle egentligen åkt redan i september förra året, men tydligen hade alla engelska visum gått åt, så det blev bara till att vänta till januari tänkte vi, men då gick karln och bröt foten i augusti och kunde inte jobba på 3 månader. Så nu blir det inte förrän i vår, men o andra sidan får vi ju lite längre i Canada då! Komma tillbaka i maj nästa år istället för januari! =)

Det är inte bara semester att vara hemma. Idag fick jag ett ryck och gick upp på vinden och rensade ut en massa av mina gamla leksaker. Jag hittade en jättelåda med gamla leksaker, eller ja, krims krams! Jag hade sparat en halv kortlek, ett memory som saknade några bitar, gamla kläder som jag säkert lekt maskerad med, en gammal bilbana, gamla kinderäggsförpackningar och kottar i en plastpåse. Jag kan säga att jag slängde ungefär allt i den lådan. Men jag hittade en jättefin liten portmonä som jag sparade! Perfekt att ha mynt och småsaker i!

I torsdags var det 41års kalas till min syster och H. Syster yster fyllde 38 och H fyllde 3. Det var många skratt och lite gråt från syskonbarnen som slogs om mosters uppmärksamhet eftersom jag inte sett de små liven på 4 månader.

  

H fick en dansmatta som man kopplar in till tvn, men hon fatta nog inte riktigt hur hon skulle göra. Charmtrollet hoppade mest runt på alla pilar och titt som tätt på start och reset knappen. Det var lite frustrerande för storasyster som givetvis har en vinnarskalle som heter duga...  

Som vissa av er vet är jag ju på "semester" i Sverige i 10 dagar. Jag har lämnat ett stängt hotell och en uttråkad pojkvän i England för ett snöigt och halkigt Sverige! Resan började väldigt bra från Bournemouth och jag hann med både en och två tidiga bussar från Bournemouth och London och var på Stansted redan vid elva tiden på tisdagskvällen. Planet gick inte förrän sju på morgonen efter, men eftersom förbindelserna inte är de bästa under natten blev det till att spendera småtimmarna på flygplatsen. Fast jag skulle vilja kalla mig världsvan i att spendera nätter på flygplatser nu. London, Sydney, Auckland och Christchurch. Japp...

När planet sedan äntligen lyfte på onsdagsmorgonen somnade jag på fläcken, vaknade sedan upp av en pilot som mumlade någonting om Landvetter och insåg snabbt att vi inte kommer landa på Säve... Lite smått panik fick jag eftersom A skulle hämta mig, men sen lugnade jag ner mig eftersom jag vet att hon är en klok flicka och säkert tar reda på vart jag landar. Några telefonsamtal senare till både A, C och pappa satt jag sedan och fick vänta på mitt baggage i ca 1 timme. Det sura var att det ankom folk från Spanien som var snäppet brunare än mig (vilket inte är svårt just nu) och fick sitt baggage innan oss. Förklaringen vi fick var att det landade många plan just nu. Jahopp...

Tillslut kom jag mig iallafall därifrån och A stod utanför på parkeringen och väntade! Mycket mysigt att se henne! Sedan skulle vi hitta till C i Biskopsgården och det var ju inte så lätt alla gånger kanske! Vägarna var täckta av snö så vi såg inte alltid vägstrecken vilket ledde oss in på en väldigt smal gata där vi så glatt vejade för en pensionär som körde förbi utan att ens vinka. Hallå svensk... Jaja tänkte vi och skulle köra vidare, men ack nej det gick inte ser ni! Vi hade fastnat lite lätt i snön så det vara bara för mig att gå ur bilen och börja putta och skotta undan snön med fossingarna. Någon hjälp av männen som stod och skottade sina uppfarter fick vi inte heller. Så underbart att vara tillbaka i ödmjuka och hjälpsamma Sverige igen!

Efter många puttar och lite slitage på däcken kom vi oss iväg och hittade tillslut till C. Parkeringen var ju inte direkt skottad den heller, så det blev puttning och undanröjning av snö där med. Rena träningspasset!

C bjöd på en underbar lunch bestående av falukorv och potatismos! Gud vad jag har längtat efter falukorv!!!

Innan mörkret lade sig körde jag och A mot Kungshamn och färden tog ca 2,5 timme istället för vanliga 1,5. Men hellre ligga och krypköra i snön än att riskera att halka av vägen och hamna i diket!

Brittan har släppt sin nya singel idag, och tack vare eimk fick jag nys om den idag när jag läste hennes blogg!

Har en känsla av att jag och hon hoppar runt lika mycket just nu för det går inte att sitta still!!! Would you hold it against me?

Många skriver om sina nyårsloften, men jag väljer att kalla det för nyårsmål istället. Löften känns så lätt att bryta, men mål känns som ett starkare ord for mig.

Mina mål for 2011 är följande

- Spara betydligt mer pengar och sluta småhandla
- Bege mig till Kanada innan Maj
- Träna mera
- Läsa mer böcker
- Njuta av livet och inte stressa eller få panik så lätt över småsaker

Vad har ni för löften/mål 2011?

Ris med massa gronsaker och en bra bok

Eftersom det anda strax kommer en bild pa vad jag ater just nu, sa tankte jag kanske att den har maltiden ar lite roligare att skriva om!

Pa tallriken ser ni pommes, scampi och zuccini. Bade jag och M alskar scampi (fast vi vet inte riktigt vad det ar?) och eftersom han inte ater sa varst mycket gront lagger jag alltid pa lite extra pa min. Denna kvallen spexade han till min tallrik sahar fint minsann! Hans blev inge rolig alls pga bristen pa gronsaker. Tji fick han! Livet blir sa mycket roligare med gronsaker!

For nagra veckor sedan efter att jag och M atit lunch pa The Harvester har i Bournemouth fick jag ringa efter ambulansen. Det var en tant som hade halkat pa en isflack utanfor och stuckat vristen rejalt. Efter ett bra tag fick vi hjalpt henne in till varmen pa puben och lagt is pa vristen sa att svullnaden gick ner. Ambulansen kom och vi lamnade henne i goda hander.

Det som forundrade mig mest var att hon hela tiden undrade vem som skulle ta hand om bilen? Inte smartan av att hon vrikat foten, eller kanske till och med brutit den, utan bilen var forsta prioritet. Forst ville hon kora sjalv, men efter ett tag insag hon att om hon inte ens kan stodja pa foten sa kan hon nog inte heller kora bil.

Min forsta tanke skulle nog vara att kontakta M om jag var ensam nar skadan sker. Sen satter nog smartan in sa att jag inte kan tanka pa nagot annat...

Vad skulle ni tanka pa forst om ni skadat er?