M har hamnat i en livskris och likaså jag... Vi vill verkligen inte lämna Hester Road. Vi trivs på jobbet, människorna vi bor med och livet överhuvudtaget i England. Visst, vi hade väl kunnat begära lite mer cash (ja kära vänner, jag talar och skriver numera swenglish...), men vi överlever nätt och jämt ändå.

Igår låg jag och kollade på The Notebook vilken är en av tidernas bästa filmer som faktiskt slutar med att de får varandra och de får leva lyckliga livet ut. Bokstavligt talat livet ut. Det började som en sommarkärlek som sedan blev livslång. Kommer samma öde hända mig och D? Jag hoppas det... Innerst inne...

Sen ett litet shout out till BlondinBella. SKÄRPNING BORTSKÄMDA STORSTADSUNGE! Nu är jag väldans mild i mina ord...

Jag tycker inte om Stockholmare... Och det är både M & M medvetna om för det säger jag praktiskt taget varje dag.