Nu har mamma o pappa varit i Nya Zeeland i 4 dagar och 2 av dom har vi bilat! Igår blev det 8 timmars körtid och idag ca 3. Ska man se något blir det mycket att köra eftersom avstånden är långa och vägarna inte alltid de bästa. Monstret vi kör är inte heller alltid sammarbetsvilligt och den har en tendens till att inte alltid vilja växla som jag vill. Resultatet av det blev att jag fick stanna mitt i vägen med bilar och bussar bakom mig för att låta pappa ta över ratten. Man får göra sånt i det här landet. OK, kanske inte, men jag säger att man får det.

 Mamma och pappa utanför katedralen i Christchurch

 Jag och pappa utanför Lake Tekapo

 On the road



Lake Tekapo

Imorgon är det julafton och vi ska åka vi ska åka på buss/båttur till Milford Sounds och förhoppningsvis få se en späckhuggare! =)

1 år har gått sedan jag lämnade ett decembergrått Sverige

1 år har gått sedan jag senast såg mina föräldrar, släkt och vänner

1 år har gått och jag har gjort så mycket…

Jag har…

… spenderat 3 veckor med S i Thailand

… studerat Cultural Tourism i Nelson 3 månader

… sett ungefär hela Nya Zeeland

… gjort mitt första (men inte sista) skydive

… hoppat ett 134 m högt bungy i Queenstown

… besökt Australien för andra gången

… tatuerat mig

… jobbat som hostelmanager på City Groove Backpackers i Auckland i 6 månader

… tagit examen och blivit med titeln kulturturismentreprenör

… bestigit 2 berg

… åkt forsränning

… paddlat kajak i Abel Tasman National Park

… kört bil på vänster sida

… levt på nudlar och tonfisk i 4 veckor

… ätit middag i SkyTower, Auckland, 4 gånger

… gått på en sjudundrans massa bio med Circle of Trust

… blivit kär

… fallit ur kärleken

… fått många nya vänner

… saknat mina gamla vänner där hemma varje dag

… gjort ca 250 pita om dagen i 3 månader

… druckit oerhört mycket kaffe

… detoxat 2 gånger

… levt som en prinsessa i Auckland och som Askungen i Nelson

… insett att jag är mycket lyckligare i Nelson än i Auckland

… funderat på livet och framtiden oerhört mycket och kommit fram till att framtiden fortfarande är oplanerad till tusen

Det var en mörk torsdagskväll och flickan hade precis stigit ur duschen på bottenplanet i det vandrarhem hon bodde och jobbade på.
Ångan från det varma duschvattnet täckte mystiskt det lilla badrummet och doften från schampo låg och kittlade under nästippen.
Då flickan var klar med sin dusch hade det gått ca 15 minuter och timern slog av lyset lika tvärt som en blixt kan orsaka strömavbrott under ett åskväder.
Lätt chockad, men ändå fullt medveten om vad som hänt, vände hon sig bort från spegeln och började gå mot lysknappen för att åter skapa ljus.
Hon tryckte på knappen och vips var det ett behagligt ljus som åter fanns i rummet.
När hon sedan vände sig om för att se sig i spegeln såg hon en gestalt gå bredvid henne, men vips var gestalten borta.
Inom en hundradels sekund fick flickan bevittna det hon så länge trott på.
En vålnad som hängt sig kvar i människovärlden. Någon som har ouppklarade affärer med något på vandrarhemmet.
Det var inte panik som utbröt i hennes inre, utan mer en lättnad och glädje över att ha upplevt en vilsen själ bredvid henne.
Tankarna var många i huvudet. Vem var det? Hade personen dött på vandrarhemmet? Vad ville vålnaden? Är den ute efter mig? Kommer jag se den igen?

Vem vet? Fortsättning kanske följer...

Hipp Hipp Hurra!!!